Man känner hur mycket jobbet drar ner ens sociala förmåga haha. Var sugen på massa folk och dans, men tröttheten vann över det. Vilan rättare sagt. Men jag var inte allt för osocial, hann ändå träffa L en snabbis och prata om sånt som man ska prata med en vän. Vad som hänt, vad som bör hända, och vad som faktiskt ska hända. Det är såna kvalitets stunder som jag uppskattar. Spec när jag inte har pratat eller träffat personen på åratal, ändå kändes det som om det var igår man träffades sist. Sånt är mys och tecken på en bra vänskapsrelation.
Btw så undrar jag hur mina flickor har det? Kommer ni att berätta allt roligt ni har varit med om där i det sköna? Och precis som idag kommer vi att sitta där och ta det från där vi lämnade allting?
Gud det sköna...det får mig att tänka på allt roligt som jag kanske får göra snart. Hoppas
V.
